Nu ska jag gräva ner mig i snön!

Har vart på fika med föräldrargruppen. Det var trevligt. Åkte pulka med barnen innan också. Elliot var på toppen humör. Så lång var allt bra...

... men på vägen hem började Oliwer skrika hysteriskt (arg) för, ja för vaddå? jag vet faktiskt inte.
Försökte prata med honom men nepp han va skit sur. Satte honom på pulkan och det var väl ok i 5 min. Efter dom 5 minuterna så tog snön slut så jag bad honom gå och det gjorde han, ca 10 meter. Sen var det tvär stopp!!!
Skulle inte gå, skulle inte gå hem, skulle inte stå kvar, skulle inte åka pulka, inte springa, inte bli buren. Så jag sa ok, jag går vidare sålänge.. Men nej han sket fullständigt i att vi gick vidare. Han satt och gallskrek för någon jag inte vet vad?!
Gick tillbaka satte honom på pulkan och drog på gruset... vad gör han? Jo han kastar sig bakåt så han slår huvudet i marken och ramlar av!
Ligger och sparkar och skriker så det ekar.
Kom en gubbe en bit bort, han måste trott att jag plågade den stackars ungen.

Tog tag i hans hand och drog med mig honom, men han viker benen så jag liksom bär honom i armen. Nääääee, nu kollapsade mitt humör kan jag lova.
Sa till honom att nu sjutton sätter du dig på pulkan för nu ska vi hem och du ska sova så som du beter dig. Då blev han ännu surare för att jag sa att han skulle sova!
Han har nog aldrig skrikit så högt och vart så arg.
En sträcka som vanligtvis tar 5 min att gå tog 25! GAH!

Påväg upp till dörren kommer grannen och ler lite förstående och säger.. Ja det är ju den åldern nu, jag vet hur det är. har han fyllt 3 ännu? Nej sa jag... Grannen: hehe vänta du bara :P...

Det var precis vad jag ville höra! Tack snälla du :P

Nu ligger ungen i sängen iaf! Och där kommer han få ligga tills mitt humör blivit vad det borde för annars blir detta ingen trevlig dag!

Nu har jag gnällt av mig lite! Känns bättre iaf!