Förlossningen med Elias

Bättre sent än aldrig... Här kommer historien om när Elias kom till världen! (Om ni orkar läsa)

Vaknade klockan 9 på morgonen av Oliwer som kom upp. Strax därefter vaknade Elliot och jag gick upp för att ge dom varsin flaska välling.

Kände små sammandragningar som tryckte på neråt. Men ingenting som gjorde ont och de kom ganska glest. Tänkte inte så mycket mer på det utan fortsatte med morgonens rutiner. Tanken var att jag 2 h senare skulle vara på MVC för rutin kontroll.

Vid 9.30 tyckte jag att sammandragningarna kom tätare och var ganska obehagliga. Men det var ingen smärta, bara ett tryck. Gick på toaletten och såg att det var lite blodigt, vilket aldrig har hänt vid tidigare graviditeter.

Ringde David och sa som det var men att det antagligen bara var förvärkar och inget som tyder på en förlossning. Han vågade inte ta några risker inte utan åkte genast hem trots att jag tyckte han kunde avvakta.

David kom hem, jag packade lite smått och gott till barnen i fall att de skulle få vara borta den dagen. Funderade lite på vad jag själv behövde få med mig men hann aldrig packa något (inte ens legitimation och blodgruppskort kom jag på sen). David var nämligen aningen stressad till skillnad från mig.

Ut med barnen i bilen och iväg till barnens farfar som lyckligtvis var ledig den dagen. Ringde förlossningen och frågade om vi kunde komma in på koll för att veta om det var på gång eller inte. Hon i telefonen tyckte nog jag var ganska knäpp som ens skulle komma in då jag bara hade molande värk och enbart känt av dom i en timma.

Mölndals förlossning var fullt, likaså östras. Det blev en plats bokad åt mig på Specialförlossningen på Östra istället. Kändes väl lite lustigt, enklaste förlossningarna någonsin och en plats på special J.

Väl inne var klockan 10.30. Barnmorskan där ifrågasatte varför jag var där och sa något i stil med att ”Ja men man kan ha sådana här värkar lång tid innan det är dags”. Jo tack jag vet sa jag men sist jag kände så var faktiskt min son född 10 min senare. En knepig blick fick jag tillbaka och sen in på ett rum.

Vid 10.45 konstaterade hon att jag var 5 cm öppen. Herre gud vilken seg förlossning tänkte jag för mig själv. Aldrig vart annat än 10 cm öppen med krystvärkar med de andra. CTG sattes vilket jag tyckte var jätte spännande (första gången jag haft det över huvud taget!) Låg där och inspekterade mina värkar i siffror, intressant!

Jag följer värkarna på skärmen

Barnmorskan frågade mig om jag ville ta hål på hinnorna vilket jag sa nej till. Barnmorskan lämnade rummet och sa att hon skulle komma tillbaka om en stund för att se hur det utvecklades.

10 minuter efter det hade jag krystvärkar och tryckte på larmet. In kommer barnmorskan som inte riktigt tror mig och kollar om jag öppnat mig. Jo då 10 cm bara att krysta.

De skyndade sig med att klä på sig förkläde m.m. och frågade om jag ville ha lustgas. Ja sa jag då dom ser att rummet jag ligger i inte har någon slang eller munstycke… Jahaja bara till att fortsätta..

Lagom till sista krystvärken har undersköterskan lyckats få dit slang till lustgasen.

Efter 5 minuters krystvärkar var min lilla son ute i ljuset och jag var nog först med att se att det var en liten pojk!

Därefter när dom skulle sätta de få stygn som behövdes då var lustgasen min bästa vän nålrädd som jag är!

En nöjd mamma som äntligen får äta frukost

Jag är hur nöjd som helst med denna förlossning. Bättre kunde det inte bli! Jag hann göra allt (byta kläder, CTG, prata med personal) och fatta allt men det gick ändå snabbt och smidigt, perfekt!